För att få ersättning från den frivilliga inkomstbortfallsförsäkringen måste du varit medlem i tolv månader. Det kallas för medlemsvillkor. Har du inte det så får du ersättning från grundförsäkringen. Det är din a-kassa som betalar ut den.

Är du inte medlem i någon a-kassa så är det Alfa kassan som betalar ut från grundförsäkringen.

För en majoritet av Journalistförbundets medlemmar ger arbetslöshetsförsäkringen ett bristande skydd vid arbetslöshet. Därför har Journalistförbundet en inkomstförsäkring i Bliwa för sina medlemmar.

Grundvillkoret innebär att du ska:
- kunna och vilja ta ett arbete på minst tre timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar i veckan,
- kunna och vilja ta lämpliga arbeten. Inget hinder, som inte är godtaget av a-kassan, får finnas för att ta dessa arbeten,
- vara anmäld som helt eller delvis arbetslös och arbetssökande hos den offentliga Arbetsförmedlingen,
- tillsammans med Arbetsförmedlingen upprätta en handlingsplan
- aktivt söka arbete,
- anta erbjuden anvisning till jobbgarantin för ungdomar.

Det är viktigt att du själv aktivt söker arbete när du får arbetslöshetsersättning.

Arbetsvillkoret är det som ligger till grund för att få ersättning. I stort handlar det om att ha arbetat minst halvtid under sex månader det sista året innan arbetslösheten. Läs mer om arbetsvillkoret.

Du kan även söka arbete i andra länder som omfattas av EES-avtalet. För det behöver du ett särskilt tillstånd. Läs mer om arbete i EU/EES.

Den som inte uppfyller medlemsvillkoret kan under förutsättning att ett arbetsvillkor är uppfyllt dock få ersättning enligt grundförsäkringen. Läs mer om det här.

- Varje månad ska du ha arbetat minst 80 timmar.

- Ett alternativ är du har arbetat varje månad med minst 50 timmar och sammanlagt minst 480 timmar. Det ska även då vara en sammanhängande period av sex månader.

Arbetet ska i båda fallen vara inom 12 månader innan arbetslösheten. Både arbete som anställd eller i eget företag räknas.

Som arbete menas:
- reguljärt arbete
- anställning med lönebidrag eller anställningsstöd. OBS! Dock ej särskilt anställningsstöd
- skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare
- arbete inom Samhall
- utvecklingsanställning och trygghetsanställning.

Annat som också är att se som arbete:
- semester eller annan ledighet med helt eller delvis behållen lön.  Dock inte ledighet på grund av sjukdom, totalförsvarsplikt eller barns födelse.
- tid med avgångsvederlag eller ekonomiskt skadestånd.
- tid med föräldrapenning i max två månader tillsammans med arbete i fyra måna­der
- fullgjord totalförsvarsplikt i max två månader tillsammans med arbete i fyra månader.

Perioden för att uppfylla arbetsvillkoret kallas ramtid. Om du varit sjuk, studerat eller liknande så kan du få förlänga den tiden. Det kallas för överhoppningsbar tid.

Läs mer om ramtid och överhoppningsbar tid.

Tid som kan hoppas över är bland annat:

– styrkt sjukdom,

– vård av eget barn som inte fyllt två år eller adoptivbarn två år efter barnets ankomst till familjen,

– vård av eget barn som inte fyllt 3 år eller vård av adoptivbarn i 3 år efter barnets ankomst i familjen.  Ett villkor är att du direkt före ledigheten hade ett arbete i sådan omfattning att det motsvarar minst ett arbetsvillkor,

– avslutad utbildning på heltid.  Du ska vara fyllda 25 år eller innan studierna haft ett sammanhängande arbete på heltid i minst 5 månader,

– frihetsberövande på kriminalvårdens område,

– vistelse i utlandet när den sökande följt med sin make eller maka vid dennes arbete i utlandet. Makens eller makans arbetsgivare ska ha sitt säte i Sverige. Lönen ska också utbetalas från Sverige. Med make eller maka jämställs person med vilken den sökande sammanbor under förhållanden som liknar makars,

– vård av närstående när hel ersättning lämnats enligt lagen om ersättning och ledighet för närståendevård,

– i vissa fall tvångsvård enligt lagen om vård av missbrukare.

En ersättningsperiod är 300 dagar.  Om du har barn under 18 år när den 300:e dagen infaller så förlängs perioden till ytterligare 150 dagar.

Du kan få ersättning högst fem dagar per vecka. Du erhåller 80 % av din dagsförtjänst under de 200 första ersättningsdagarna. Därefter utbetalas 70 % av din dagsförtjänst under resten av ersättningsperioden.

Du får vara arbetslös på deltid under högst 75 dagar. Deltid är de dagar du inte arbetar under en vecka du deklarerat arbete. Efter 75 dagar med deltid kan du bara vara helt arbetslös.

Läs mer om deltidsregeln.

Om du har ett avbrott i din ersättningsperiod och återkommer inom tolv månader fortsätter du på samma ersättningsperiod och ersättning. Har avbrottet varit längre än 25 veckor och du haft en lön och arbetstid som varit högre än tidigare. Då kan du få din ersättning höjd. Dock inte högre än maxbeloppet 680 kr per dag.

Det kan även vara en vän, anhörig eller annan nära släkt som äger och/eller har väsentligt inflytande. Det går därför inte att överlåta verksamhet på en anhörig för att få ut ersättning. Även de utan F-skattsedel eller registrerat företag kan vara företagare. Så därför är ofta självständiga uppdragstagare, så kallade frilansare, att se som företagare. Se mer under uppdragstagare.

Arbetslöshetsersättning som företagare
För att kunna få ersättning som företagare ska du uppfylla något av nedanstående:

– upphört att bedriva verksamhet defenivt,
– vilar verksamheten,
– verksamheten har bedrivits som bisyssla parallellt med ett heltidsarbete i 12 månader eller
– verksamheten har bedrivits på deltid i max 10 tim/vecka samtidigt med en deltidsanställning på minst 17 timmar/vecka.

Tillfälligt vilande
Det går att förklara en verksamhet vilande. Inget arbete får utföras annat än skyddsåtgärder för att förhindra att egendom förstörs, lagstadgad redovisning eller andra skyldigheter enligt lag. Var femte år går det att tillfälligt vila sin verksamhet. Något meddelande eller avregistrering till Bolags- och skatteverket behövs i regel inte.

Bisyssla
Har du arbetat heltid och haft ett företag samtidigt kan du få företaget som bisyssla. Det ska vara två skilda verksamheter. Arbetet och bisysslan får inte vara av samma yrkesutövande. Arbetet ska  ha varit aktivt. Det räcker inte med anställning under arbetsbefrielse eller avgångsvederlag. Om inkomsten av bisysslan är mer än 6 grundbelopp per vecka, 1920 kr. Då ska ersättningen minskas med det som överstiger den gänsen.

Företagare på deltid
Blir du arbetslös från en deltidsanställning och samtidigt med deltidsanställningen har bedrivit personlig verksamhet.  Då kan du ha rätt till arbetslöshetsersättning för inkomstförlusten från deltidsanställningen. Den personliga verksamheten i företaget ska ha varit begränsad.

Normalt krävs det att anställningen varit minst 17 timmar per vecka och verksamheten i företaget högst 10 timmar per vecka. Inkomsten från företaget får inte heller ha överstigit tre gånger högsta dagpenning per vecka före skatt. Båda sysselsättningarna ska ha bedrivits regelbundet i minst sex månader.

Beräkningen av dagsförtjänst för företagare
Det går att välja på fler alternativ. Dagsförtjänsten kan grundas på den senast beslutade taxeringen.  Är det förmånligare grundas dagsförtjänsten istället på den genomsnittliga inkomsten från verksamheten under de två taxeringsår som föregått inkomståret i den senaste taxeringen.

Det går även att basera ersättningen på anställningen istället för på verksamheten. En företagare som inom 24 månader efter starten lägger ned sin verksamhet kan få sin ersättning baserad på inkomster av anställning.

När du ansöker om ersättning ska du lämna uppgifter så att vi kan göra denna bedömning, detta gäller också under tid du får arbetslöshetsersättning.

Det är alltid kassan som beslutar om uppdragen betraktas som självständiga eller osjälvständiga. Om du inte kan få något arbetsgivarintyg på ditt uppdrag ska du lämna kopia på uppdragsavtalet. Avtalet ska innehålla uppgifter om när uppdraget påbörjades och avslutades, vad du fått betalt för och vad som är principen för din ersättning. Har du inget skriftligt avtal ska du själv lämna motsvarande uppgifter och kontaktuppgifter omuppdragsgivaren till a-kassan.

När kassan bedömer om någon är en självständig eller osjälvständig uppdragstagare ska samtliga omständigheter i ärendet vägas samman. Det innebär att även andra förhållanden än de som diskuteras här kan ha betydelse för ärendet.

Arbetar du som osjälvständig uppdragstagare kan du få arbetslöshetsersättning mellan uppdragen. När du erhållit ett uppdrag är du skyldig att omedelbart meddela kassan detta. Du ska sedan deklarera heltidsarbete på kassakorten från och med det att uppdraget påbörjats till dess det slutförts. Du kan aldrig delmarkera under uppdragstiden. När uppdraget är slutfört ska du skicka in intyg på uppdraget till kassan. Om du har ett uppdrag som varar längre tid än 14 dagar ska du inte sända in kassakort.

Självständig uppdragstagare behandlas alltid som företagare
Arbetar du som självständig uppdragstagare lyder du under företagarbestämmelserna i arbetslöshetsförsäkringen. Detta innebär att du inte har rätt till arbetslöshetsersättning förrän din uppdragsverksamhet upphört helt eller att du lägger verksamheten vilande. Du kan lägga din verksamehet vilande vart femte år. Läs mer här.

Du ska alltid anmäla skriftligt till kassan när du påbörjar din uppdragsverksamhet. Redovisa din arbetade tid på blanketten ”Arbetsintyg egen företagare”, som du hittar i Blankettguiden.

Vem är osjälvständig uppdragstagare?
För att en uppdragstagare ska jämställas med en arbetstagare måste följande kriterier uppfyllas:

Du har inte något företag inregistrerat och står inte för skatt och sociala avgifter Alla uppdragsgivare är skyldiga att betala in A-skatt om uppdragstagaren inte kan uppvisa F-skattsedel.

Du utför uppdraget på en plats som uppdragsgivaren har bestämt och där uppdragsgivaren kan kontrolla arbetet och tidsåtgången för detta

Du har få uppdragsgivare, oftast en eller två.  Du ställer enbart din arbetskraft till förfogande.

Vem är självständig uppdragstagare?
En självständig uppdragstagare utför sitt arbete på eget ansvar och utan kontroll eller arbetsledning från uppdragsgivaren. Oftast kan uppdragstagaren bestämma själv vad som skall utföras. Till exempel egen text samt vart det skall utföras. Uppdragstagaren har också möjlighet att åta sig uppdrag för flera uppdragsgivare samtidigt.

Hyra arbetsgivare
Det finns i dag arbetsgivare att hyra för dig som tar uppdrag. Den hyrda arbetsgivaren betalar bland annat in skatt och arbetsgivaravgifter för din räkning. Detta till trots betraktas du som självständig uppdragstagare när du arbetar för din hyrda arbetsgivare. Eftersom du skaffar dina egna kunder och att din hyrda arbetsgivare varken tar ansvar för ditt arbete eller kontrollerar hur det utförs är du per definition en självständig uppdragstagare. Detta gäller även dig som fakturerar genom företag som du är släkt med och där företaget har en helt annan verksamhet än den verksamhet du själv bedriver.

Om inkomsten från bisysslan efter det att du blev arbetslös ökat och överstiger 1 920 kronor per vecka kommer det överskjutande beloppet att reducera din arbetslöshetsersättning.

Om arbetstiden utökas kan arbetet inte längre betraktas som en bisyssla, vilket innebär att allt arbete, det vill säga total arbetad tid, ska deklareras på kassakorten och därmed reducera ersättningen.

Företag på sidan om
Har du arbetat heltid och haft ett företag samtidigt kan du få företaget som bisyssla. Det ska vara två skilda verksamheter. Arbetet och bisysslan får inte vara av samma yrkesutövande. Om inkomsten av bisysslan är mer än 6 grundbelopp per vecka, 1920 kr. Då ska ersättningen minskas med det som överstiger den gänsen.