Beräkning av dagsförtjänst

Beräkningen av dagsförtjänst för företagare ändras. Det blir möjligt att välja på fler alternativ. Dagsförtjänsten kan nu grundas på den senast beslutade taxeringen.  Är det förmånligare grundas dagsförtjänsten istället på den genomsnittliga inkomsten från verksamheten under de två taxeringsår som föregått inkomståret i den senaste taxeringen.

Att basera ersättningen på anställningen istället för på verksamheten i företaget utökas från ett år till två år för nystartade företag. En sökande som inom 24 månader lägger ned sin verksamhet kan nu under vissa förutsättningar få sin ersättning baserad på inkomster av anställning istället för på inkomster från företaget.

Möjligheten att i beräkningen av dagsförtjänst sammanlägga inkomster från företag och anställning regleras nu i lagtext.

Vilande och bisyssla

Möjligheten att ha verksamheten/företaget tillfälligt vilande utökas från en gång i livet till en gång vart femte år. Begränsningen är fortfarande att det gäller per person och verksamhet.

Gränsen för högsta inkomst för bisyssla tas bort för företagare. Det blir istället en gräns för avdrag. En företagare vars inkomst vid arbetslöshetens inträde överstiger 1920 kronor per vecka kan nu få verksamheten godkänd som bisyssla. Det blir ett avdrag från dagpenningen med det belopp som inkomsten från verksamheten överstiger inkomstgränsen.

Praxis blir lag

Det som förut varit praxis blir nu lag på en rad fler områden.  Företagare som överlåter verksamhet ska inte ses som arbetslös om den fortsätter att arbeta eller ha väsentligt inflytande i verksamheten. Något annat som blir lag är att den som utför nödvändiga åtgärder i verksamheten på grund av oförutsedda händelser inte ska ses utgöra personligt utfört arbete. Samma sak gäller för arbete av ideell karaktär.

Det införs ett nytt företagarbegrepp.  Det blir en starkare koppling till inkomstskattelagen. I stort sett är det samma innebörd som förut.

Många av förändringarna sker med övergångsregler.

De nya reglerna gäller endast för EU-medborgare. De gamla reglerna kommer att gälla medborgare i Norge, Island, Liechtenstein och Schweiz och för medborgare i andra länder men bosatta i EU.

Det har också kommit nya blanketter. De kallas SED-blanketter. Det är en förkortning av Strukturella Elektroniska Dokument.  De ersätter E-blanketterna i de nya EU-förordningarna. De gamla E-blanketterna, E301, E302 och E303 ska användas när ärendet handläggs enligt den äldre förordning.

Syftet med de nya EU-förordningarna har varit att förenkla och modernisera både reglerna och språket.

Från första januari så ändras några regler. Det handlar om förändringar som gäller personer som utförsäkras från sjukförsäkringen men även mer allmänna förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Förändringar som gäller personer som utförsäkras från sjukförsäkringen

Bakgrunden är att de personer som har haft sjukpenning och tidsbegränsad sjukersättning under den längsta möjliga tiden från och med 2010-01-01. De kommer inte längre att få någon ersättning från sjukförsäkringen.

Förändring som gäller inkomstrelaterad ersättning

Den som fått sjukpenning under maximalt antal dagar eller tidsbegränsad sjukersättning under maximalt antal månader kan få inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning om personen i fråga:

- utträtt ur en a-kassa mellan den 16 oktober 2006 och den 30 september 2009 och därefter på nytt inträtt i en a-kassa mellan den 1 september 2009 och den 31 december 2010,

- varit medlem i en a-kassa minst tre kalendermånader i följd efter det senaste inträdet, och

- uppfyllde arbetsvillkoret inom ett tidigare medlemskap.

Förändring som gäller arbetsvillkoret och ny ersättningsperiod baserad på ”gammalt arbete”

Den som inte kan återknyta till en gammal ersättningsperiod ska kunna få en ny ersättningsperiod baserad på samma arbete, om den sökande varit frånvarande från arbetsmarknaden på grund av sjukdom.

Förändring som gäller den överhoppningsbara tiden

Överhoppningsbar tid innebär att a-kassan kan medräkna arbete längre bort i tiden, när den ska fastställa ett arbetsvillkor till en ersättningsperiod. För den som är utförsäkrad får den överhoppningsbara tiden omfatta högst tio år när en ny ersättningsperiod beviljas

Allmänna förändringar i arbetslöshetsförsäkringen

Tidsgräns för ansökan om arbetslöshetsersättning

Från och med den 1 januari 2010 har det införts en tidsgräns för att ansöka om arbetslöshetsersättning. Tidsgränsen innebär att den sökande måste göra sitt anspråk på ersättning hos a-kassan inom nio månader från den sista söndagen i den sista kassakortsvecka som ansökan avser. Om ansökan inte har kommit in till a-kassan inom denna tidsgräns, har den sökande inte rätt till arbetslöshetsersättning och ansökan ska avvisas av a-kassan. Detta gäller dock inte om det finns synnerliga skäl, som t ex att den sökande på grund av svår sjukdom varit förhindrad att själv eller med hjälp från någon annan sända in ansökan i tid.

Förändringar som rör a-kassornas organisation och ekonomi

Den 1 januari trädde även vissa förändringar som rör a-kassornas organisation i kraft.

Kassaföreståndaren har ansvar för den löpande verksamheten i a-kassan. Lagändringarna innebär att en och samma person kan vara kassaföreståndare i flera a-kassor. A-kassans styrelse får också möjlighet att delegera beslutanderätt i frågor om uteslutning och frånkännande av rätt till arbetslöshetsersättning till kassaföreståndaren. (Beslut om uteslutning eller frånkännande av rätt till arbetslöshetsersättning kan bli aktuella när den sökande medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktiga eller vilseledande uppgifter till a-kassan.)

Det införs även en tidsgräns på tolv månader för korrigeringar av a-kassornas avgifter till staten.

Uppgifter om a-kassornas medlemmar till SCB

A-kassorna blev från och med den 1 januari 2010 skyldiga att lämna uppgifter om sina medlemmar och deras ersättning till Statistiska centralbyrån, SCB.

Möjligheten till snabbare rätt till inkomstrelaterad ersättning har försvunnit

För att kunna få arbetslöshetsersättning baserad på din tidigare lön, krävs att du har varit med i a-kassan i tolv månader. Den som inte varit medlem så länge, kan bara få ett grundbelopp i ersättning (för närvarande 320 kronor för den som jobbat heltid innan arbetslösheten). Varje månad som medlem under 2009 fick dock räknas dubbelt, vilket betyder att det var möjligt att få högre ersättning redan efter sex månader som medlem. Från och med januari 2010 räknas inte månaderna som medlem längre dubbelt. Månader som medlem under 2009 kommer dock även fortsättningsvis att dubbleras.

I samband med bytet kommer du att få ett nytt lösenord tillsänt dig per post som ska användas i Internetkassan.

Sista dag för registrering av kassakort i e-kassan är torsdagen den 10 september och första dag som du kan deklarera kassakort i Internetkassan är måndagen den 14 september.

Den nya adressen till Internetkassan är http://www.internetkassan.nu/52. Sätt ett bokmärke på denna länk!

Som arbetslös medlem kan du ladda ner användaravtal och avtalsvillkor här.

Dubbla medlemsmånader under 2009
De månader under 2009 som du är medlem i a-kassan räknas dubbelt efter den 1 juli 2009. Det betyder att medlemsvillkoret kan vara uppfyllt redan efter sex i stället för tolv månaders medlemskap och att det kan vara möjligt att ha rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning efter att ha varit medlem i sex månader.

Sjuk- och föräldrapenning får räknas med
Du som blir arbetslös kommer från och med den 1 juli att få räkna den eventuella ersättning som du har fått för bl.a. sjukdom och vård av barn i underlaget när a-kassan räknar fram din dagpenning. Du måste själv meddela oss på kassan vilka ersättningar du har haft och under vilka perioder.

Oförändrad arbetslöshetsavgift
När a-kassan betalar in arbetslöshetsavgift till staten ska avdrag göras med 50 kr för varje medlem som inte var arbetslös under den månad som avgiften avser. Denna ändring betyder inte nödvändigtvis att medlemsavgiften kan sänkas.

För Journalisternas Arbetslöshetskassa betyder det att vi kan behålla nuvarande medlemsavgift från den 1 juli och ytterligare under några månader, trots det ökande antalet arbetslösa medlemmar. Arbetslöshetsavgiften motsvarar 33 procent av den inkomstrelaterade ersättning, som arbetslöshetskassan betalar ut varje månad. Om antalet arbetslösa ökar under året betyder det att medlemsavgiften behöver höjas.